Sorteringsmani

Jag och Pappersgubben en kall vinterdag i februari 2011

Vi har många kort i vårt fotobibliotek på datorn. Foton tagna sedan 2005, då vi fick vår första digitalkamera. Totalt är det för närvarande 38885 foton. Japp, det är sant. 38885 foton. Om vi gillar att fotografera? Typ. Ganska så mycket. Hela tiden. Katter. Barn. Födelsedagskalas (det blir ett antal sådana i en stor familj...). Trädgård. Mat. Tavlor. Inredning. Jorrå, vi fotar massor.

Jag är sjuk (åkt på en dunderförkylning), och är därmed hemma i några dagar för att kurera mig. Men en stund orkar jag sitta framför datorn mellan varven. Och idag har jag hållit på att sortera in dessa 38885 foton. De ligger nämligen i vårt iPhoto-bibliotek utan annat än i kronologisk ordning. Ingen annan sortering. Inte så lätt att hitta något där inte... Jag har i alla fall lyckats ta mig igenom 2012 so far och 2011 fram till våren (jobbar mig bakåt). Uj, vilken tid det tar! Men det är samtidigt roligt att titta tillbaka på alla foton på bla barnen, och på saker vi gjort tillsammans.

 

Läs även andra bloggares åsikter om nostalgi, foto, foton, sortera, ordna, bibliotek

En helt vanlig tisdag?

Inläggen haglar så här i semestertider... Näe, inte direkt va? Semstern är här, och jag njuter för fulla muggar. Vädret har mestadels varit toppen, och vem vill då sitta framför en dator? Dessutom har jag hunnit med överraska syster Hund med en möhippa i världsklass.

Och nu ska jag bara se till att njuta tillsammans med min fina Pappersgubbe. Vi är nämligen barnfria i tre(!) dagar. Sovmorgon - here I come!

Jag kör en spy-car...

Jo, det är sant! En silvergrå Volvo av modellen V70. Min egna spy-car. Batman har sin Batmobile, Fantomen har sin häst Hero och jag har min spy-car. Idag gled vi fram tillsammans jag och spy-bilen. Susade fram på E4:an.

Innan måndagen var det bara en helt vanlig volvo. Men i måndags pimpade Lilleman bilen. En ny doft adderades. Sätena utsmyckades. Och min spy-car såg dagens ljus. 

Hur han gjorde? Man kan väl säga så här, att Lilleman blir åksjuk i bilen...........

Ordlös Onsdag: Lekfullt

Välkomna tillbaka till Ordlös Onsdag! Visst är det väl härligt nu när våren sakta gör sitt intåg? Och när våren kommer, brukar man känna att det spritter i kroppen. Och då passar väl veckans tema bra? Temat är nämligen "LEKFULLT"

Hur tolkar du temat?

Här kommer mina bilder:

Klicka på bilden för att se en förstoring.

Vill du veta mer om Ordlös Onsdag och hur det fungerar? Klicka på "Ordlös Onsdag" ovan under huvudrubriken!

Lägg in ert bidrag via Mr Linky nedan. Ni ska lägga in länken till ert Ordlösa Onsdagsbidrag för veckan/permalänk - inte er bloggs/hemsidas förstasida. Alla länkar som inte är direkt till OO-bidraget raderas, för att det inte ska bli förvirrande för de som vill kommentera hos andra. Om ni råkar skriva fel länk - lägg in en ny länk, så raderar jag den första.

30 dagar: Dag 8 - ett ögonblick

Ett ögonblick. En stilla stund. Ett speciellt tillfälle. För mig är det den stunden då jag mötte mina barn för första gången.

Det är något alldeles fantastiskt att få vara med om att sätta barn till världen. Visst, det gör skitont. Och det är skitjobbigt. Och stundtals är man rätt trött på att ligga där på förlossningen och kvida. Men det är värt varenda sekund. När man får sitt lilla knyte i famnen, försvinner allt runtomkring en. Smärtan är borta. Surret av barnmorskor och annan personal som stökar runt i rummet är långt borta. Kvar finns bara jag och detta lilla, sköra knyte. Världen står stilla, när våra ögon möts. Och plötsligt känner jag att något stort har hänt. Jag är nu mamma. Den lilla varelsen, som nyss låg i magen och sparkade, ligger nu i min famn och ser på mig med stora ögon. Och litar fullständigt på mig. Att jag ska ta hand om den. Att jag ska värna om den. Det är något stort. En ömsesidig och kravlös kärlek.

När Skruttan föddes, gick jag igenom en riktig pärs till förlossning med pinvärkar och annat. Och efter 26 timmars smärta kom hon slutligen ut. Och plötsligt försvann världen för mig. Min lilla flicka såg på mig. Våra ögon fann varandra. Och jag var den lyckligaste kvinnan i hela världen. En liten människa, skör men ändå så stark. Och hon är vår. Min och Pappersgubbens första barn. Skapad av kärlek.

När Lilleman föddes, gick jag igenom en lättare förlossning på många sätt. Jag var mer förberedd. Jag hade lärt mig att behålla fokus vid smärta genom att gå gravidyoga. Jag hade lärt mig att andas rätt genom att gå profylaxkurs. Och den här gången hade jag kontrollen. Eller i alla fall inbillade jag mig det... Efter drygt 7 timmar på förlossningen, behagade Lilleman slutligen titta ut. Och plötsligt satt jag där i sjukhussängen igen och tittade nu in i min sons ögon. Såg hur hans blick sökte min. Och hur han slutligen låste den på mina ögon. Studerade mig. Och jag fylldes återigen med den fantastiska känslan. Kärlek. Ömhet. Denna lilla människa, så ny i den här världen, litade fullständigt på mig, och somnade gott i min famn. Och jag log stolt. Vårt andra kärleksbarn.

Två fina barn har jag fått lyckan att sätta till världen. Och båda gångerna har det varit smärtsamt. Häftigt. Förlösande. Kraftfullt. Skrämmande. Kärleksfullt. Fantastiskt. Överväldigande. Att föda barn, är något verkligen speciellt. Så ta vara på det är ögonblicket. Den där stunden, då du för första gången ser in i ditt barns ögon. Det är verkligen ett speciellt ögonblick!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, nyödd, kärlek, utmaning, 30 dagar, ett ögonblick, ett tillfälle, baby, bebis, liten, ömhet, tillit

30 dagar: Dag 5 - Min definition av kärlek

Vad är kärlek? Inte helt lätt att svara på tycker jag...Och så finns det ju olika typer av kärlek. Kärleken till sina barn. Kärleken till sin man/sambo/pojkvän. Kärleken till sin familj. Kärleken till sina vänner. Kärleken till sina husdjur. Etc.

Men en sak är i alla fall säker. Kärleken är något fantastiskt. Något vackert. Och underbart. Något som kan framkalla enorm glädje. Nervositet. Lycka. Men även sorg. Saknad. Kärlek kan ta över ens hela väsen. Påverka hela kroppen. Framkalla pirrningar. Få oss att gråta. Få oss att sväva på moln. Och att gräva med oss i djupaste mörker.

Kärleken till mina barn, är något som är så stort. Så starkt. Och svårt att beskriva i ord. Det är en kärlek som ger mig kraft. Ger mig styrka. Ger mig liv. Kärleken gör att jag kan övervinna höga hinder, för mina barns skull. Kärleken till mina barn är oändlig.

Oändlig är även kärleken till min Pappersgubbe. Min stora kärlek. Mitt stöd. Vår kärlek är något värdefullt. Sant. Innrerligt. Ärligt. Naket. Kraftfullt. Hållbart. Kärleken till min fina sambo ger mig vilja att leva. Styrka att klara allt. Tillsammans med honom är jag redo för allt vad livet har i beredskap. Han är mitt stöd - mitt allt!

Jag avslutar mitt inlägg med en dikt av Nils Ferlin, som på ett bra sätt beskriver vad just kärlek är:

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.


Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Läs även andra bloggares åsikter om 30 dagar, kärlek, familj, barn, sambo, definition, Nils Ferlin, dikt, styrka, känsla, beskrivning

Ordlös Onsdag: Vardag

Det har varit lite svagt deltagande i Ordlös Onsdag den senaste tiden. Jag har själv haft svårt att hinna med att kika runt hos folk och göra reklam för oss, men jag försöker hinna med det ibland. Om ni vill, får ni gärna hjälpa till och "sprida budskapet", och på så sätt locka fler att delta i Ordlös Onsdag. Ju fler desto roligare, eller hur?


Sedan har jag haft lite problem med Bloggers automatiska publicering på senare tid. Jag tror nu att jag kommit underfund med vad det är som gjort att mitt inlägg inte publicerats i tid, och hoppas på att kunna undvika sena publiceringar i fortsättningen.

Dags för ett nytt tema för Ordlös Onsdag. Den här veckan tänkte jag att vi ska dela med oss lite om oss själva. Temat är nämligen "VARDAG"!


Hur ser just din vardag ut? Låt kameran berätta!

Här kommer mitt bidrag:

Klicka på bilden för att se en förstoring.

Vill du veta mer om Ordlös Onsdag och hur det fungerar? Klicka på "Ordlös Onsdag" ovan under huvudrubriken!

Lägg in ert bidrag via Mr Linky nedan. Ni ska lägga in länken till ert Ordlösa Onsdagsbidrag för veckan/permalänk - inte er bloggs/hemsidas förstasida. Alla länkar som inte är direkt till OO-bidraget raderas, för att det inte ska bli förvirrande för de som vill kommentera hos andra. Om ni råkar skriva fel länk - lägg in en ny länk, så raderar jag den första.





Läs även andra bloggares åsikter om ordlös onsdag, vardag, barn, kärlek, foto, kväll, familjeliv

Självuppfattning

Efter snart tretton år tillsammans, ser min sambo mig fortfarande genom ett rosa skimmer. Eller?

Jag ser: En kropp med hängtuttar, degmage och ett antal extra kilon efter två graviditeter.
Han ser: En kvinnokropp med härligt runda former. En kropp, som fött honom två underbara barn.

Jag ser: Flottigt hår, mörka ringar under ögonen och en antydan till rynkor i ögonvrån.
Han ser: En vacker kvinna, där varje liten rynka berättar en historia, där han varit med på resan.

Jag säger: "Jag har inga kläder att ta på mig. Det får bli den här gamla trasan"
Han säger: "Vad härligt glad du ser ut i den där tunikan. Du sprider glädje omkring dig i den!"

Man borde nog oftare lägga ifrån sig de självkritiska glasögonen, och istället se genom de ögon, som sitter på de, som älskar oss...



Läs även andra bloggares åsikter om självuppfattning, självkritik, självförtroende, kärlek, livet, utseende, tvåbarnsmamma, familjeliv, kritisk, öppna ögonen

Dagens gulligaste

Denna satt jag och barnen och lyssnade på tillsammans innan läggdags - gulligare kan det liksom inte bli va?

Halloweenpartaj

Idag var hela familjen bjudna på Halloweenpartaj hos våra goda vänner Pralinerna. Och där var det fullt ös. Och inte en endaste liten en var medvetslös. Det hördes... Halvvägs in i kalasandet, slog det mig, att det verkligen var fullt kaos, med barn, som sprallade runt höga på socker och adrenalin - och det var för en gångs skull inte vi som hade festen. Det var inte vi som fick sopa. Det var inte vi som fick diska. Det var inte vi som fick städa. Kändes rätt bra faktiskt ;) Fast jag led lite med Magda & Micke, som nog är rätt trötta ikväll...

Vi hade i alla fall en jättehärlig eftermiddag, med massor av smarrigt fikabröd (som vanligt när min goda vän Magda bjuder) i form av chokladbollsspindlar, spindelkladdkaka, monstermuffins och spöken på spett. Läskigt värre!

Och kameran glömde jag förstås hemma. Men Skruttan var (såklart) utklädd till prinsessa och Lilleman till tiger. Jag och Pappersgubben var aningen mindre avancerade, och körde på svart, lite galen look. Som vanligt liksom...



Läs även andra bloggares åsikter om halloween, partaj, kalas, barn, kaos, läskigt

Det här med vintertid...

Tidigt i morse (läs: inatt) försökte jag förklara det här med vintertid för min son. Vintertid innebär att man sover en timme LÄNGRE. Inte att man vaknar en timme tidigare. Jag vet att många brukar ha svårt att minnas om man ska ställa tillbaka eller ställa fram klockan. En minnesregel är att man på hösten ställer tillbaka utemöblerna i förrådet, och på våren ställer man fram dem igen. Fast inte om man heter Susanne. Då står utemöblerna visst ute hela vintern. Hmmm, undrar om det är därför de ser så sjabbiga ut...

Tyvärr är min son bara 1,5 år och att förstå det här med vintertid är inte hans grej. Han vaknade glatt klockan 4:30 vintertid, och skulle gå upp. Det talade han om väldigt klart och tydligt! Så vi gick upp, jag och Lilleman. Vi (läs: jag) bänkade oss (mig) i soffan. Slog på TV:n. Lite barnkanalen kanske? Nähä, inte ens Bolibompa hade börjat. Okej, om inte barnprogrammen börjat, då är det tidigt va? Tänk om bara Lilleman kunde nå samma insikt.....

Förresten, Lilleman, här finns lite intressant läsning om sömn...
1. Mat- och sovklocka
2. Sömnbrist



Läs även andra bloggares åsikter om barn, familjeliv, vintertid, morgon, tidigt, sova, trött, mamma, mammaliv, småbarn, klocka tid, omställning, minnesregel

Tisdagstema: sött

Tänkte vara med i Tisdagstema för en gångs skull. Blir dessvärre inte så ofta längre, eftersom jag har fullt upp med Ordlös Onsdag. Men ibland lyckas jag få till det, som idag :)

Den här veckan är temat sött, och vad är sötare än sina egna barn? Här står mina två kottar och borstar potatis ute på ön. Skruttan är iklädd min farmors gamla förkläde, som även jag hade när jag var i Skruttans ålder, och stod på samma pall borstandes potatis. Lilleman bidrar också på sitt egna sätt genom att äta den råa potatisen...

Klicka på bilden för att se en förstoring.

Läs även andra bloggares åsikter om tisdagstema, sött, barn, nostalgi, foto, fototema, fotoutmaning, utmaning, potatis

Dagens...

...skitgöra: byta Lillemans überfulla bajsblöja. Bajs överallt var en underdrift...
...snabba: Lilleman somnade på under två minuter(!) när han sov middag.
...äckliga: rensade avloppet i badrummet. Det var inte lika roligt som det låter.
...tvätt nr 1: linnet och byxorna jag hade på mig när jag rensade avloppet - need I say more?
...tvätt nr 2: Lillemans byxor och body efter bajskatastrofen.
...nyttiga: morgonpromenad och eftermiddagspromenad (!)
...roliga: massor med tavlor från Skärmtrollet sålda på Tradera!



Läs även andra bloggares åsikter om dagens, barn, bajs, , sömn, familjeliv, promenad, tavlor, barntavlor

Ibland blir det inte som man tänkt sig...

En dryg vecka ute på ön var alldeles för lite. Så vi blev kvar ytterligare en vecka. Utan internet - bara havet, solen och familjen. Det säger man inte nej till va?

Så för er som söker med ljus och lykta efter Ordlös Onsdag, återkommer den nästa onsdag istället, dvs den 18:e aug. Hoppas ni klara av att hålla ut till dess ;)

Nu är vi i alla fall hemma hela familjen, och vardagen börjar komma tillbaka. Och med vardagen menar jag tvättberget, busiga barn och allt annat härligt som hör småbarnsfamiljelivet till.

Nämen, om man skulle ta och blogga lite då...

Inläggen haglar ju inte direkt i tvåbarnsmorsans blogg just nu. Jag ligger lite lågt just nu. Tiden räcker inte till. Och mitt sinne är upptaget på annat håll. Just nu har jag mycket att tänka på...

Men vi mår alla bra i tvåbarnsmorsans familj. Vi njuter av kärleken, våren och livet. Umgås med vänner och familj. Tar vara på kärleken som finns runt oss. Vårdar den.

Men jag måste medge att jag saknar bloggvärlden. Det är en härlig värld i sin egna lilla bubbla. Underbara människor finns där ute i cyberrymden. Och så saknar jag skrivandet. Ibland behöver jag bara blaja ur mig. Som nu. Så jag finns fortfarande kvar i bloggvärlden - bara lite mer sällan just för stunden...

Tur att ungarna är änglar ibland

För hur skulle man annars orka? Ibland blir livet nämligen bara kaos. Sjuka barn. Trots. Rörigt hem. Övertid. Sömnbrist. Orkeslöshet. Hopplöshet. Mammighet. Spyor. Snor. Bajs. Onödigt tjafs. Pengabrist. Otillräckligt med tid. Ånger. Otillräcklighet. Detta är saker livet kastar på en när man är tvåbarnsmorsa. Gärna på en gång.

Sådan tur att man då har barnen. Mina underbara barn. Ibland är de nämligen änglar utan vingar. Underbara små godingar. Hjärtat svämmar över av kärlek. Bröstet nästan värker. Jag kan inte sluta le när jag ser på dem. Härom kvällen ropade Skruttan på mig, efter att hon lagt sig, och sa: "Mamma, vet du att? Faktiskt, så ÄLSKAR jag dig!"

Det är sådant som gör att man går vidare. Att man står upp. Rakryggad. Och fajtas tillbaka mot det livet kastar över en. Man överlever!



Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, barn, vardag, tvåbarnsmorsa, mamma, mammaliv, familjeliv, hopplöshet, lycka, , livet

Min dag

Vaknade.
Gick upp.
Åt frukost.
Drack te.
Städade.
Busade.
Lunch.
Ut.
Rensa ogräs.
Rensa ogräs.
Rensa ogräs.
Rensa sjukt mycket ogräs.
Rensa sjukt jävla mycket ogräs.
Sträcka på ryggen och benen.
Rensa ogräs.
Rensa ogräs.
Trösta Lilleman som vaknar.
Rensa ogräs.
Rensa ogräs.
Mellis.
Hämta Skruttan hos grannen.
Övertala Skruttan att komma hem.
Hämta Pappersgubben som förstärkning.
Hämta Skruttan hos grannen.
Klädesombyte.
Bilresa.
Invadera med kaosfamiljen.
Bebisinspektion.
Fika.
babbel.
Babbel.
Skype och babbel.
Babbel.
Hemresa.
PizzaHut.
Hemma.
Äta pizza.
Natta toktrötta ungar.
Blogga.
Däcka i soffan.
Resa mig ur soffan.
Lilleman är vaken.
Pigg.
Det är inte jag.
Eller Pappersgubben.
Cirkusen kan börja!



Läs även andra bloggares åsikter om Min dag, mitt kaos, rensa ogräs, familjeliv, trött, barn, så går en dag i ditt liv och kommer aldrig åter

Mina kids kan faktiskt....

...vara stilla en kort sekund. Men det är allt som behövs för ett klick!

Klicka på bilden för att se en förstoring

Läs även andra bloggares åsikter om scrap, scrapbooking, digital scrapbooking, photoshop, bildredigering, bild, foto, barn, syskon, kamera, fotografera, klick

NaturNes desserter från 8 månader

Jag är en Buzzador. Som Buzzador får man utan kostnad testa nya produkter och tjänster. Sedan ska man dela med sig av det till vänner och bekanta, och på så sätt sprida kunskap om en produkt. Skulle du också vilja bli Buzzador? Klicka då här!

Jag har återigen fått äran att vara Buzzador för något riktigt bra - nämligen NaturNes olika desserter från 8 månader. Det finns två olika smaker: äpple/banan och äpple/päron.

Det som är speciellt för just NaturNes är att de utvecklat en egen metod för att skonsamt ångkoka maten. Eftersom både koktid och optimal temperatur varierar för olika råvaror så ångkokar de dem separat. De blandas sedan. Det gör att både smak-, färg- och näringsämnen bevaras på ett unikt sätt.

NaturNes förvaras även i en smart plastförpackning, som kan återanvändas, diskas i diskmaskin och frysas. Och om man inte vill spara den, går det att återvinna hela förpackningen. Den är nämligen gjord av polypropen, vilket gör att mängden CO2 som släpps ut minskas med 25%.

De två desserterna jag fick testa var:

1. NaturNes Äpple/Päron med äppelbitar är en mild, god och nyttig fruktdessert, väl anpassad för barnets behov av fibrer och vitaminer. Den naturliga smaken kommer från 100% noggrant utvalda äpplen och päron. Fruktbitarna är anpassade så att barnet kan börja lära sig tugga och samtidigt njuta den goda osockrade frukten.

Innehåll: Äpple (85%), päronpuré (15%) och vitamin C.

2. NaturNes Äpple/Banan med äppelbitar är en riktigt god fruktdessert väl anpassad till barnets behov av C-vitamin och fibrer. Den naturliga smaken kommer från 100% solmogna äpplen och bananer och fruktbitarna är anpassade så att barnet kan börja lära sig tugga och samtidigt njuta av den goda osockrade frukten.

Innehåll: Äpple (60%), bananpuré (38%), citronjuice (2%) och vitamin C.

Vad tyckte då jag?
Jag smakade själv, och tyckte att båda desserterna var supergoda. Smaken påminner om hemmagjort äppelmos - utan socker - precis så som min mamma gjorde till mig när jag var liten. Jag gillar dessutom förpackningarna och miljötänket kring dem. Jag har sparat de flesta burkarna, och sedan lagt i hemlagad barnmat i dem. Perfekt att frysa in i!

Vad tyckte Lilleman?
Han diggar de här desserterna. Första gången han smakade, såg han lite skeptisk ut, när han fick en bit i munnen. Men han fann sig snabbt och åt vidare. Första tuggorna framkallade även en liten "surmin", som om han tyckte att det smakade surt. Men även det släppte! Nu tokgillar han dem, och så fort jag tar fram en, vill han ha den genast. Inte sen. Nu. NU!



Läs även andra bloggares åsikter om buzzador, buzza, naturnes, dessert, barn, miljö, miljömedvetenhet

Storstädning

Idag storstädar vi jag och Lilleman. När vi städar tillsammans, går det till på följande sätt:

1. Jag plockar undan leksaker och lägger i leksakslådan.
2. Lilleman upptäcker alla roliga leksaker i lådan, och måste genast undersöka dem. Ute på golvet.
3. Jag plockar i leksakerna igen.
4. Lilleman tycker fotfarande de ska undersökas på golvet.
5. Jag ger upp, och plockar fram dammsugaren.
6. Lilleman ger också upp leksakerna, och bestämmer sig istället för att undersöka dammsugarens utluft.
7. Jag plockar in smutsig disk i diskmaskinen.
8. Lilleman plockar ur disken ur diskmaskinen. Äter lite på en träslev.
9. Jag sätter mig i soffan med en kopp te och stirrar apatiskt på kaoset.
10. Lilleman återgår till att studera leksakerna, och tar gärna med sig dem över hela huset....



Läs även andra bloggares åsikter om mammaliv, städa, barn, hemhjälp