Oj, vad tiden går!

Idag hade vi avslutning i vår mammagrupp. Herregud vad tiden går! Det känns som igår då vi träffades för första gången. Alla små bebisar var alldeles pluttiga och låg som små kollin på golvet eller sov/ammades i famnen. Idag var det ett gäng vilda ungar som kravlade runt och lekte med varandra - ingen sov eller låg still . Vilken skillnad! De är ju på väg att bli små barn - inte längre bebisar...

Råkade ut för lite missöde innan mammagruppen - jag hade glömt kvar vagnen i bilen. Och det hade väl inte varit så farligt - om inte Pappersgubben tagit bilen till jobbet förstås. Som tur är har jag världens snällaste karl, så han åkte hem vid lunchtid och dumpade vagnen . Tack vare det kunde jag och Lilla Skruttan sedan ta en mysig promenad i solen hem från mammagruppen. Det blev nästan en timmens promenad - så skönt!

Känns så skönt att få röra lite på sig. Igår tränade jag mamma-barn-gympa och sedan tog vi en långpromenad hemma hos syster Mia tillammans med hunden. Och så blev det en promenad idag också - härligt! *hurtbulle*
På kvällen idag var syster Jenny här och hälsade på en stund. Och helt plötsligt bestämde sig Lilla Skruttan för att göra nästa framsteg i utvecklingen mot en färdig människa (hmm, blir man någonsin färdig?) - hon lyckades åla sig framåt! Det såg så roligt ut. Hon såg ut som en säl (och lät likadant *hihi*), när hon drog sig fram med armarna. Hon hjälpte inte till alls med benen - snacka om jobbigt! Jag och syster Jenny var tvugna och pröva Lilla Skruttans teknik, och jag lovar - det var jobbigt att dra sig fråmåt på magen med bara armarnas hjälp. Måste ha sett kul ut, två relativt "vuxna" människor som ligger och ålar på vardagsrumsgolvet .

Har även haft lite tid över till att scrappa. Letade lite bland kort från i somras, och hittade några söta på Lilla Skruttan. Det här blev resultatet...

Bakgrunder från: K. Lewis "Forget me Not"
Dekorationer från: Monica Larsens "Flowers" och Stacy Lewell Stahls "The Gift Kit"