Jag fick en kommentar...

...på mitt inlägg "Barn, ungjävlar och ansvarslösa mammor" av en anonym person vid namn Julia. I vanliga fall kommenterar jag tillbaka under samma inlägg, men i detta fall kände jag att jag hellre skriver ett inlägg som svar. Hennes kommentar lyder som följer:

Hoppas att du sa dina åsikter till mamman så att du inte "bara" har berättat om hela grejen på din blogg. Visst var det oansvarigt utav henne, men jag tycker att det är fegt att inte tala om för den andra mamman om problemet utan istället kalla hennes son för ungjävel på din blogg utan att ens ha talat med henne om saken.
/ Julia

Mitt svar till Julia och ni andra som kanske är intresserade:

För det första - jag håller helt med om att jag borde ha sagt något till killens mamma. Men jag satt och ammade min lilla 3 månaders son samtidigt. Och jag ville heller inte starta någon diskussion framför barnen. Dessutom är den här mamman för mig en helt vilt främmande människa, som står och pratar med sina väninnor/andra mammor. Då kännas det inte helt lätt att gå fram och häva ur sig, att jag tycker att hennes son beter sig som en ouppfostrad slyngel, samtidigt som jag har en tutte hängande utanför tröjan. Och tro mig, jag brukar ha mål i mun, och brukar inte ha några problem med att säga vad jag tycker. Men jag tycker också att man ska välja sina fighter. Förhoppningsvis kommer jag inte stöta på den här mamman och hennes son något mer. Men om det skulle hända, och ungen åter beter sig lika illa, kan jag lova att jag inte kommer att hålla tyst.

För det andra - det här är min blogg, och jag skriver exakt vad jag vill i denna blogg. Jag använder vilka ord jag vill, och jag formulerar mig på det sätt jag vill. Det är det, som är poängen med en blogg. Det är ett sätt för mig att lufta mina åsikter och släppa ut mina känslor. Om jag är arg för att ett barn betett sig illa, har jag all rätt i världen att kalla honom ungjävel och skriva om det i min blogg, för att ge utlopp åt den ilska jag då kände. Det har ingenting med feghet att göra. Och tro mig, som jag skrev ovan, jag har inga som helst problem med att säga mina åsikter muntligen till folk, och är det något jag tycker väldigt illa om så är det just orättvisa och folk som inte vågar stå upp för sina åsikter. Lite som du Julia, som bara gömmer dig bakom ett (fingerat?) namn, och inte lämnar ens en maildress, så att jag kan replikera till dig...



Läs även andra bloggares åsikter om barn, bloggar, bloggosfären, bloggning, replikera, svar på tal, anonym, feghet, fega-idioter-som-kastar-sten-i-glashus