Status på Knyttet och Susanne - vecka 33

Vecka 33 (32+3)

Susanne: De sista två månaderna besöker du vanligtvis MVC varannan vecka. På MVC mäter man barnets tillväxttakt. Vid den här tidpunkten är normalkurvan för symfys-fundusmåttet runt 31, men det är främst sin egen kurva man ska gå efter.
Livmodern fyller en stor del av din mage och det kan för många vara svårt att få plats med en hel måltid åt gången. Har ni pratat om hur ni vill göra med föräldraledigheten? Det är ofta välgörande att vara ledig några veckor innan barnet skall födas. De flesta mår väl av att få en liten tid för sig själva och i lugn och ro få ställa om sig från ett yrkesverksamt liv till livet som mamma och förälder.

Susanne kommenterar: Magen är som sig bör inom marginalerna. Förrförra gången låg den över normalkurvan och nu sist låg den under. Men fullt är det - det kan jag intyga. Mat får pressas ned, och jag försöker äta lite mellanmål ofta. Ledighet är fina grejer! Själv tänkte jag vara ledig ca 4 veckor innan beräknat datum. Jag gjorde detsamma när jag var gravid förra gången, och det är så värt det!!! Att få varva ned. Fokusera. Andas. Förbereda sig.

Knyttet: Vikt runt 2 kilo och 43 cm lång. Inlagringen av underhudsfett sker med ca 250 gram per vecka, musklerna utvecklas också. Lagunohåren börjar försvinna, huden slätas ut och är inte längre så rynkig som tidigare. Dess förmåga att reglera temperaturen har mognat. Barnets organ är nu färdigutvecklade så när som på lungor och andningscentrum. Barnet kan vid den här tiden i graviditeten ha lagt sig med huvudet ner i bäckeningången. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. 3-4% förblir kvar i sätesställning.Brukar ditt barn hicka? Du kan känna hur hela magen rycker till och hur det upprepar sig. Efter den här veckan kan barnets rörelsemönster ändra sig något som en följd av att det börjar bli väldigt trångt inne i livmodern.

Knyttet kommenterar: Hehe, mammas rynkor ökar och mina minskar - inte mer än rätt eller hur? Jag snurrar fortfarande runt ganska bra inne i magen, men jag har alltid huvudet nedåt eller snett nedåt. Här är ju så gott om plats - inte tänker jag fixera mig inte! Och så den där hickan... Inge kul! Den kommer stup i ett. Mamma säger att jag hickar mer än storasyrran. Kul - för henne...


Läs även andra bloggares åsikter om gravid, graviditet, vecka 33, foster, utveckling, hicka, barn