"...Lilleman sover också gott. Och mycket. Och länge. Fast på rygg förstås. Oftast går det fem timmar mellan kvällstutten och första nattutten. Och sedan ytterliggare tre-fyra timmar till morgontutten vid ca 7. Så lite sömn får även jag.
Ändå går jag med konstant sömnbrist känns det som. Varför? För att jag är så himla kass på att lägga mig i tid på kvällen..."
Eller så beror sömnbristen på att Lilleman inte alltid sover gott. Som i natt till exempel. Tuttade i tid och otid, och långa stunder istället för sina vanliga 10 minuter. Samtidigt som Skruttan drömde massa mardrömmar. Pappersgubben fick lägga sig på hårda golvet inne hos henne. Han sov, men knappast gott. Jag sov, men knappast tillräckligt. Därför var det två zombieföräldrar som satt och åt frukost tillsammans i morse...
Läs även andra bloggares åsikter om barn, familj, familjeliv, syskon, sömn, sömnbrist, småbarnsföräldrar
Ja, det där är så typiskt. När man tycker att de har fått en rutin, så ändras allt plötsligt... Melvin har iaf slutat vakna kl 4 och tycka att det är morgon och det har hållit i sig i ett par veckor iaf.. peppar peppar
SvaraRaderaMan ska aldrig, aldrig tala eller ens tänka på orden rutin och barn i samma mening. Gör man det, så sätter bebisradar´n igång och så kan man säga "hej då" till allt vad rutiner heter... Det värsta är att man aldrig lär sig!
SvaraRadera