torsdag 14 maj 2009

BF+7 - och slits mellan hopp och uppgivenhet

Igår trodde jag att det kanske äntligen kunde vara på gång. Hade förvärkar till och från under dagen. Och sedan på kvällen satte det igång med regelbundna värkar med 15 minuter emellan. Och det höll i sig i hela två timmar. Jag kände hoppet återvända. Knyttet kanske kommer ut tillslut i alla fall? Och sedan dog värkarna... Och uppgivenheten kom tillbaka.

Sedan i natt vid kl 3 var det dags igen. Nya värkar med 15 minuters mellanrum i en timme. Nu då? Sa till Pappergubben att han kanske inte kommer att kunna åka till jobbet imorgon. Hoppet var tillbaka. Och sedan dog värkarna... Och uppgivenheten kom tillbaka.

Och nu är lugnet åter tillbaka i magen. Ingen bebis i sikte så långt ögat når. Ringde däremot i morse och bokade tid för ultraljud. Sa att jag ville ha en tid så snart som möjligt, då jag oroar mig för mängden fostervatten. Jag fick en tid imorgon förmiddag. Och det kändes så skönt!!! Äntligen händer något - något som får en att se framåt i alla fall. Hoppet är tillbaka!



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

6 kommentarer:

  1. Hoppas bebisen kommer snart.

    SvaraRadera
  2. Kram på BF+7-dagen!

    SvaraRadera
  3. Bella: Då är vi två ;)

    Annica: Tack gullig du!

    SvaraRadera
  4. Håller tummar och tår för att knyttet ska komma nu!

    SvaraRadera
  5. Ut med den nu!
    Vänta inte i +21 som jag gjorde med sista! ;O)

    SvaraRadera
  6. Ting: Jaaaaa, låter som en toppenidé - bara 21 dagar över - som hittat! ;)
    *tack och lov sätter de igång en efter +14 numer*

    SvaraRadera

Låt fantasin flöda och skriv vad som faller dig in. Dock censurerar jag - varken reklam eller "besöksraggning" är välkommet!