Status på Knyttet och Susanne - vecka 26

Vecka 26 (25+6)

Susanne: Om du är ledsen, har lite för bråttom eller stressar märker ditt barn det eftersom barnet reagerar på de stresshormoner som din kropp producerar. Blir du skrämd av något kommer barnet att reagera på adrenalinet som förs ut i ditt blod. Alla dessa ämnen når barnet via blodcirkulationen runt moderkakan. Men det reagerar också på din glädje, när du trivs och mår bra. Endorfiner och andra ”måbra-substanser” når på samma sätt fram till barnet.

Susanne kommenterar: Oups, bäst att inte stressa då, utan skratta mer istället! Knyttet sparkar och går an i magen. Nu ligger h*n mest med huvudet nedåt och sparkar upptill i magen på höger sida. Till och från har jag även känt att den liten haft hicka... Jag mår faktiskt ganska så bra, men som alla andra känner även jag mig otymplig nu när magen växer. Köpte ett skohorn på IKEA häromdagen - för att kunna få på mig skorna på jobbet! Undviker oftast trappor uppför nu, då jag blir tokanfådd och magen stelnar till, vilket är obehagligt.

Knyttet: Ca 30 cm lång och vikten är 8-900 gram. Barnet har nu passerat en viktig gräns. Det har kommit så långt i sin utveckling att det sannolikt skulle överleva utanför livmodern. Ögonen öppnar och sluter sig. De reagerar sedan en tid tillbaka på ljus och mörker. Genom att rikta ett starkt ljus mot barnet har man kunnat se hur det lyfter händerna för att skydda sina ögon. Hjärnan utvecklas mycket snabbt, nu får hjärnbarken sina fåror och vindlingar så att alla nervceller skall får plats. Barnet har mer sammanhängande sömnperioder, ibland stämmer de överens med dina egna. Den långa elastiska navelsträngen kan vara snodd runt barnet men dess rörelsefrihet påverkas ändå inte. I navelsträngen finns det 3 blodkärl. Det ena transporterar blod till barnet. De två andra för bort slaggprodukter från barnet.

Knyttet kommenterar: Fiiiiiinfiiiina grejer det här - endorfiiiiiner!!! Skratta mer mamma, skratta mer! När jag inte är hög på mammas endorfiner sover jag ganska så gott numer - och jag sover faktiskt på natten - precis som mamma! Känns bra att hjärna nu är med på tåget och röjer väg för nervcellerna - de kan vara bra att ha har jag hört från säker källa (läs: pappa!) (red anm. För er som inte vet så disputerade Pappersgubben genom att bla studera nervceller...)
Läs även andra bloggares åsikter om gravid, graviditet, vecka 26, foto, mage, utveckling, barn, foster, sparkar, spark, endorfiner, rörelse, nervceller, sömn, stress