Långt ut i skärgården råder lugnet. Hösten knackar på dörren i form av duggregn och lite råkall vind. Klär på mig och dottern regnkläder och gummistövlar. Stegar ut i skogen. Doften av tall och fuktig skog söker sig in i min näsa. Ett lugn sprider sig inom mig. Jag känner mig hemma. Trygg. Detta är mitt hem. Jag känner till varje träd, varje gren, varje sten, varje grop på den smått igenvuxna stigen vi går på. Här har jag sprungit sedan barnsben. Mina fötter parerar lätt ett litet björnbärssnår. Dottern stegar på i sina gummistövlar. Stegar över samma grenar, samma stenar, samma gropar. Hennes fötter lär sig. Lär sig hitta samma väg som mina…
Efter en härlig tur tillsammans (jag, Skruttan och en kamera) i skogen, fick jag en massa fina foton som jag bara inte kunde låta bli att scrappa:
Läs även andra bloggares åsikter om digital scrapbooking, scrapbooking, hobby, foto, skog, natur, familjeliv, kärlek, livet
Fint!
SvaraRaderaHjälp min blogg genom att rösta här:
http://www.stylesearch.se/blogg/?581165
tack snäll på förhand =)
Jag har aldrig fattat detta med scrapbooking eller vad det heter.
SvaraRaderaMen när jag ser vad du kan åstakomma blir jag avis.
Hur GÖR du????
Vad duktig du är som scrappar om så mycket. Jag önskar att jag hade energin för det vore himla roligt att spara sina minnen och foton på det viset!
SvaraRaderaHa en fortsatt trevlig helg!!
Kram
Åh vad härligt det ser ut! Och vad fint du gjort!
SvaraRadera