Så är det bara ibland...

Kvällen har gått i ett här hemma med dagishämtning, matlagning, middag, bad av barn, vika och sortera tvätt, natta barn och slutligen blogga. Totalt fullt upp helt enkelt! Nu är det strax dags för att vila lite i soffan framför Desperate Housewives med en stor kopp te (kanske även en liten bit glass slinker ned...). Hoppas ni får en skön tisdagskväll!


Läs även andra bloggares åsikter om kväll, familj, familjeliv, barn, hektiskt, tvätt, vila

Tisdagstema: inifrån och ut

Jag har ett foto, som jag visat tidigare i bloggen, och som speglar den här veckans tisdagstema - inifrån och ut - väldigt bra. Jag har fotat ut genom fönstret på regnet utanför. Använde makroinställningen för att flytta över fokuset i bilden till regndropparna istället för det tråkiga motivet utanför.

Som vanligt kan ni klicka på bilden för att se en förstoring av den.

Vill ni se fler tolkningar av veckans tema? Kika då in här.


Läs även andra bloggares åsikter om tisdagstema, foto, bild, tema, utmaning, inifrån och ut, regn, fönster, makro, kamera

Dagens middag: Minihamburgare med pommes och fräst champinjon- och spenatröra

Här kommer dagen middag samt enkelt recept...

Minihamburgare med pommes och fräst champinjon- och spenatröra 4 port

pommes strips
500 g köttfärs
2 st vitlöksklyftor
1/2 dl grädde
salt & peppar
paprikakrydda
1 st stor burk champinjoner
fryst bladspenat
1 dl matlagningsvin
ketchup

Blanda färsen med hackad vitlök, grädde och kryddor. Forma små hamburgare. Stek minihamburgarna i smör. Släng samtidigt in pommes i ugnen. När hamburgarna är klara, tag ur dem ur stekpannan, och häll istället i champinjoner och spenat. Krydda med lite salt och peppar samt ketchup. Tillsätt vinet och låt det hela puttra ihop. Servera allt tillsammans och njut!


Läs även andra bloggares åsikter om mat, recept, middag, matlagning, hamburgare, enkelt

Fonter/teckensnitt/typsnitt

Har precis städat i datorn. Jag har sorterat mina typsnitt/fonter. Kattis inspirerade mig. Jag har en enorm mängd fonter, som jag laddat ned från diverse ställen. En del av dem innehåller inte åäö. Kan vara enormt irriterande när man skriver texten till en scrap-layout. Därför har jag nu sorterat bort de som saknar åäö. Det var ett mastodontjobb kan jag lova. Men guuuuuud så skönt att ha det gjort!

Några av mina favvosar är de här fonterna:



Läs även andra bloggares åsikter om typsnitt, font, Photoshop, teckensnitt, favoriter

Det ständiga jamandet...

...går inte bara mig och Pappersgubben på nerverna. Nu börjar även Skruttan tröttna. När Athena (lillkissen) drar sin repertoar ropar Skruttan högt medan hon håller för öronen:

"Nej Athena! Var tyst! Jag får ont i öronen..."





Läs även andra bloggares åsikter om barn, katt, foto, löpa, jama, citat

Svar på tal?

Sådär, nu har jag återigen gjort en lite rajd och gått tillbaka några inlägg för att svara på era kommentarer. Som Karin så träffande uttryckte det - era kommentarer förgyller min vardag! Och då vill jag självklart att ni ska få något tillbaka med .


Läs även andra bloggares åsikter om blogg, bloggning, kommentarer

Fluffig?

Mina gravidhormoner spelar mig spratt återigen. Jag känner mig lite sådär ullig-gullig. Lite fluffig liksom. Sitter och ler för mig själv, när Knyttet kickar till i magen - trots att det gör skitont. Snyftar till reprisen av "Spårlöst". Hulkar till reklam med bebisar. Blir nostalgisk och kikar på foton av Skruttan som nyfödd. Känner mig fluffig. En riktig mjukis.

Näe, tur att jag ska till jobbet imorgon. Få köra lite bil och irritera mig på mottrafikanter, som inte kan köra bil - då är jag inte fluffig!


Läs även andra bloggares åsikter om gravid, graviditet, hormoner, gravidhormoner, fluffig, mjuk, nostalgi, bil, trafik

Min första förlossning

Slängde ett öga på min bebisräknare till höger. Jag har nu mindre än 40 dagar kvar tills det är dags för Knyttet att göra entré. Nu rusar verkligen tiden iväg. När det nu börjar närma sig förlossning, började jag fundera lite på min förra förlossning (med Skruttan). Hur upplevde jag det då? Jag kikade tillbaka till min dagbok, och nu tänkte jag även bjuda in er att läsa om dagen då Skruttan kom till oss:

Del 1 - på morgonen den 3 juli 2006
Imorse när jag vaknade vid kl 8 kände jag att en del av vattnet sipprade ut. Gick upp och när jag reste mig upp kom det mer. Tog på mig en binda för att kolla om det kom mer... Kände samtidigt att en molande "mensvärk" startade. Hmm, är det något på gång? Väckte sambon och så började vi klocka värkarna. De kom med ca 5-10 min mellanrum. Vid kl 9 ringde jag förlossningen. Barnmorskan (bm) jag pratade med sa att vi ska höra av oss igen när det är 5 min mellan värkarna och att det varit så i ca en timme. Sagt och gjort, det var bara att börja vänta... Vid 11-tiden gick slemproppen utan tvekan. Vattnet fortsätter sippra ut (allrahelst under värkarna). Skriver upp varje tidpunkt jag får en värk, och nu ser det ut som om de håller på att avta lite - bara ca 15 min mellan dem.

Del 2 - resten av resan...
Vattnet gick vid kl 8 på måndag morgon den 3/7, och värkarbetet kom igång på en gång (se ovan). Värkarna började göra mer och mer ont - framåt kvällen var de nästan outhärdliga. Försökte lindra med vetekudde och var uppe och gick så mycket jag kunde. Sakta kröp mellanrummet mellan värkarna nedåt, och smärtan uppåt. Vid kl 23:30 var det äntligen 4-5 min mellan värkarna, och det var dags att åka in. Jag var nu i upplösningstillstånd av smärtan, så Pappersgubben fick prata med förlossningen. Som tur var hade de en plats åt hos på närmaste förlossningen - 5 min bilväg från oss. Vi pallrade in oss i bilen och tog med väskorna, som vi hade hunnit packa under dagen. När vi kom in till förlossningen, fick vi komma in i ett förlossningsrum, och de kopplade på CTG på mig. Vid det här laget kom värkarna tätt - 1-2 min mellanrum. Jag var lagom så trött nu, eftersom jag inte fått vila under dagen! Men jag tänkte: "Det är verkligen dags nu - snart får vi träffa vår lilla bebis!" Men det blev inte så snart som jag trodde...

Eftersom jag hade så ont, fick jag börja använda lustgas på en gång. Den blev därmed min bästa vän under resten av förlossningen - och nåde den som försökte ta den ifrån mig . Bm kollade hur mycket jag hade öppnats - bara 1 cm!!! Jag som tyckte att jag kämpat på så . Det som händer från och med nu är lite luddigt pga smärtan, men Pappersgubben och journalen har hjälpt mig... Vid 3-tiden på natten får jag även TENS som smärtlindring, och det funkar delvis. Sitter även på en "förlossningsboll". Dock gör det mycket ont fortfarande. Andas allt jag har i lustgasmasken. Pappersgubben tycker att jag borde andas vanlig luft emmellanåt också, men jag har så ont att jag inte orkar bry mig. Släpper masken korta stunder, men bara när Pappersgubben ryter till. Jag är ganska så groggy vid det här laget - billig fylla helt klart !

Vid 4-tiden beslutar de sig för att ge mig morfin för att lindra. Jag har aldrig fått morfin förut, och min mamma har en gång fått en kraftig allergisk reaktion av morfin. Hon blev då apatisk och onåbar, så de var lite osäkra på om de vågade ge mig det. Jag (som såklart inte var helt klar i huvudet) säger till Pappersgubben: "Jag skiter i om jag blir apatisk, bara jag slipper ha ont!" . Tillslut fick jag morfin, först i liten dos och sedan, när jag inte reagerade allergiskt på den, fick jag mer. Tyvärr lindrade den inte så mycket.

Vid 7-tiden på morgonen hade jag äntligen öppnats så mycket (4 cm) att jag kunde få EDA. Innan förlossningen var jag rätt orolig för själva införandet av EDA:n, men när det nu väl var dags brydde jag mig inte! Minns bara att de bökade runt mig i sängen för att få rätt läge. När EDA:n tillslut började verka, fick jag ÄNTLIGEN den smärtlindring jag längtat efter i nästan 24 timmar. För första gången fick jag en chans att återhämta mig mellan värkarna. Men säg den lycka som varar - de var tvugna att ge mig värkstimulerade efter ett tag (vid 9-tiden), eftersom värkarna avtog och huvudet fortfarande stod högt upp. Nu var ändå smärtan hanterbar, även när det värkstimulerade droppet slog in.

Vid 9:45 kom krystvärkarna igång. Oj, vilken kraft! Och vad jag morrade, lät stundtals som en arg björn. Vid 9:50 ser bm bebisens huvud, och jag känner att huvudet är på väg ut! Nu var det dags att krysta för allt jag var värd - och oj vad jag tog i!!! Sakta kände jag att huvudet kom närmare och närmare utgången. Det svider och bränner något otroligt, men det är hanterbart. Skriker som en tok då huvudet kommer ut - låter som en stucken gris (stackars de i rummen intill).

Efter 4-5 krystvärkar försvinner all smärta och Lilla Skruttan är född!!! Hon såg världen för första gången kl 10.00 tisdagen den 4/7. Bm lägger upp henne på min mage. Jag frågar vad det blev, och när jag får veta att det blev en tjej svarar jag: "Tur det, vi har inte kommit på något killnamn". Som om det skulle spela någon roll... När det är dags att krysta ut moderkakan, har jag inga krafter kvar. Bm får hjälpa till och dra i navelsträngen. Efter ett kort tag kommer kakan ut. Nu är det äntligen över och jag kan börja njuta av den lilla på min mage! Nu börjar en helt ny resa för Lilla Skruttan, mig och Pappersgubben...

Lilla Skruttan - endast två timmar gammal
2006-07-04

Läs även andra bloggares åsikter om barn, gravid, graviditet, förlossning, nyfödd, bebis, baby

Earth hour

"Ikväll klockan 20.30 släcker närmare en miljard människor över hela världen ljuset i en manifestation för klimatet. Genom en enkel handling – att släcka ljuset under 1 timme – kan du vara med och sända en signal till världens makthavare att de vid FNs klimatmöte i Köpenhamn nu i december ska våga fatta de beslut som krävs för en framtid på jorden."

Citatet ovan är från WWF:s hemsida. Jag kommer att släcka mina lampor kl 20:30. Det gör jag inte för att spara ström i en timme. Utan för att visa att jag faktiskt bryr mig om vår framtid. Om vår miljö. Om vårt klimat. Om mina barn och barnbarns framtid.

Jag tycker att det är enormt viktigt att vi gör vad vi kan för att stödja arbetet med att förbättra klimatet. Och att vi själva drar vårt strå till stacken. Det finns så mycket just du kan göra. Lite tips kan du hitta bland annat här och här.

Så bryr du dig? Kommer du att släcka dina lampor? Eller tycker du att våra barns framtid är oviktig?

Läs även andra bloggares åsikter om earth hour, klimat, miljö, wwf, energi, manifestation, släcka, lampor, insats, klimathotet

Helt sjukt!

Kollade tillbaka lite i min blogg. Insåg att jag faktiskt haft min blogg i över två år nu. Två år! Det är länge... Helt sjukt att man kan ha ett sådant behov att babbla/skriva av sig . Men samtidigt är det väldigt roligt att ha bloggen - den fungerar ju trots allt som en dagbok. Jag kan tex gå tillbaka i tiden och läsa om Skruttans framsteg, kika tillbaka på graviditeten med Knyttet, se hur ofta och mycket jag shoppar (skrämmande...) och annat rent babbel. Minnena finns där nedskrivna. Och jag kan gå tillbaka i tiden precis när jag vill. Känna mig lite nostalgisk. Känna kärlek.

Vad tycker ni som också bloggar - hur ser ni på ert bloggande?


Läs även andra bloggares åsikter om blogg, bloggosfären, bloggning, dagbok, minnen, text, tidsresa, barn, familj, minnen

Konversationer vid middagsbordet igår

Det serverades fiskpinnar, hemmagjort potatismos, majs, gurka och egengjord romsås med rödlök i. Susanne, som inte gillar majs, åt istället gurka...

Susanne till Skruttan: "Var det gott?"
Skruttan: "Ja, mamma - särskilt såsen!"

Första gången Skruttan klämmer in ordet särskilt i en mening - och då direkt på rätt ställe ! Hon var nämligen tokförtjust i just romsåsen med rödlöken i.

Susanne har ätit upp sin mat och är mätt. Skruttan har fortfarande lite kvar, och petar med de sista majskornen. Hon räcker fram handen med några stycken majskorn i mot mig.

Skruttan: "Här mamma, du får dom. Dom är goda."
Susanne: "Näe, tack, jag är mätt. Jag vill inte ha majs."
Skruttan: "Jo, mamma. Dom är goda. Det är godis! Du ta dom."

Den lilla damen börjar bli alldeles för smart för sitt eget bästa - den meningen med godis har hon snott från oss, när vi försöker lura i henne något hon inte vill ha .


Läs även andra bloggares åsikter om barn, familj, middag, sås, framsteg, citat, godis, särskilt, smart

Grattis Magnus!

Ännu en säsong med Let's Dance är över. Och en vinnare står klar. Sveriges nya nallebjörn och muskelberget Magnus kammade hem segern. Precis som jag hoppades på. Jag har hela tiden haft två favoriter - Magnus och Morgan. Och Magnus har utvecklats något enormt under programmets framskridande. Laila är självklart superduktig hon med, men hon hade en annan utgångspunkt. Hon var hyfsat bra redan första gången. Magnus har däremot imponerat stort. Karln kan ju röra sig, trots att han består av en massa muskler och är stooor!

Ett stort GRATTIS till Magnus & Annika - och tack för en rolig säsong med god dansunderhållning!

Vad tycker ni där ute - vann rätt par? Eller höll ni tummarna för Laila?


Läs även andra bloggares åsikter om let's dance, dans, tävling, Magnus, Laila Bagge, muskler, stark, underhållning, tv, vinnare

Freebie: Citrus madness paper pack

Idag lyckades jag äntligen göra klart ett set med bakgrunder, som jag började med för ett tag sedan. Jag kallar det för "Citrus madness" pga dekorationerna på papperna, och nu tänkte jag ge bort det till er.

Today I finally managed to finalise a paper pack I've been working on for a while. I call it "Citrus madness" because of the decorations on the papers, and now I'm giving it away to you.

Så här ser setet ut/This is what the paper pack looks like:

Och här kan ni ladda ned det/And you can download it here: "Citrus madness"

Lycka till med scrappandet!
Happy scrapping!

Läs även andra bloggares åsikter om scrapbooking, digital scrapbooking, scrap, freebie, freebies, hobby, bakgrund, citrus

Marskatt

Lilla kissen - Athena - har hamnat i tonåren. Det innebär ett ständigt jamande, vilket låter lite som en blandning mellan en ledsen bebis och en skadeskjuten katt. Det ständiga jamandet uppkommer oftast på natten.

Stora katten är lite sur. För det första fattar han inte varför lilla kissen går omkring och åmar och kråmar sig hela tiden. Dessutom luktar hon visst lite skumt - så han måste nosa henne i häcken stup i ett. På allt det här låter lilla kissen, som om hon ska spy hela tiden. Stora katten är förvirrad - stackaren är ju kastrerad, och fattar inte ett vitten av detta . Och så har hon hållit honom vaken hela natten. Behöver jag tillägga att stora katten sover nu?

Självklart vaknade även jag och Pappersgubben stup i ett i natt och trodde att det var Skruttan som vaknat. Men det var bara lilla kissen, som trånade efter en redig katthanne... Behöver jag tillägga, att jag ska gå och sova middag nu?

Update: För er som inte är så insatt i katters liv och leverne - lilla kissen har alltså börjat löpa...



Läs även andra bloggares åsikter om husdjur, katt, marskatt, sömn, barn

Ny design: påsktema!

Ytterligare en högtid knackar på dörren, och det är dags att påskpynta lite! Och självklart måste jag ju även pynta lite i bloggen

Så nu har jag ett nytt påsktema på designen. Vad tycker ni - hiss eller diss?


Läs även andra bloggares åsikter om blogg, design, bloggdesign, påsk, tema, nytt

Foton från vårpromenaden del 3

Och så kommer då slutligen de sista fotona från vårpromenaden för en vecka sedan...

Friskt vatten som rinner ned för berget kan se väldigt vackert ut. Det ser nästan lite trolskt ut, eller hur?

Klicka på bilden för att se en förstoring

Jag fick syn på en ekorre i ett träd precis intill mig. Den satt och poserade i solskenet, bara några meter ifrån mig. Vilket perfekt foto, tänkte jag, och smög fram kameran. Snipp, snapp, så hade den lilla korren hoppat över till trädet intill och sprungit upp en bra bit för stammen. Men jag lyckades i alla fall fånga den lilla rackaren. Fast han tillät bara att svansen och baken fastande på kortet - han vände helt enkelt sin bästa sida till

Klicka på bilden för att se en förstoring

Läs även andra bloggares åsikter om foto, hobby, natur, bild, vacker, vår, promenad, ekorre, djur, vatten, trolsk

Status på Knyttet och Susanne - vecka 34

Vecka 34 (33+5)

Susanne: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning. Ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Ibland kan förvärkarna komma tätt och upplevas som riktiga värkar, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.

Susanne kommenterar: Andnöden kan jag helt klart skriva under på. Stundtals känns det som om någon lagt ett ton stenblock på bröstkorgen. Jag har förvärkar lite titt som tätt nu, och de har definitivt ändrat karaktär. Nu börjar det som en spänning/kramp i nedre delen av magen, som sedan ökar i styrka. Men det gör inte ondare än att man kan andas sig igenom den med hjälp av lite djupandning (profylax). När värken peakar, rusar pulsen lite och jag blir varm och kinderna blossar lite. Samtidigt som detta kommer även andnöden/sammanpressandet av lungorna. Sedan avtar värken sakta och allt blir lugnt igen.

Knyttet: Ca 2-2.4 kg tung och omkring 42 cm lång. Foten är 6-7 cm. Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas samt främmande personers röster. Sugreflexen är tydlig, en del barn suger på tummen. Ögonens pupiller kan vidgas och dras samman. En del forskare menar att barnet redan nu har en förmåga att fokusera blicken. Det skiljer på ljus och mörker och uppfattar därmed dag och natt.

Knyttet kommenterar: Jag är stoooooor! Och det är tråååångt! Idag slog pulsen med 136 slag per minut, och allt är annars lugnt med mig. Jag lyssnar ofta på både mamma, pappa och storasyster som sjunger för mig. Storasyster brukar pussa på mig (läs: mammas mage), och sedan sjunga en sång. Häromdagen sjöng hon vaggvisor. Jag ligger med huvudet nedåt, men är självklart rörlig. Har ingen vidare intention att fixera mig än så länge - if ever! Ligger oftast precis om storasyster gjorde i magen - med ryggen åt höger och sparkar åt vänster i övre delen av magen.



Läs även andra bloggares åsikter om gravid, graviditet, foto, barn, bild, mage, vecka 34, andnöd, värk, förvärk, profylax, syskon, sång

Ordlös onsdag: I oändlighet...

Här kommer min tolkning av temat för veckans Ordlös onsdag: I oändlighet...

Som alltid kan ni klicka på bilden för att se en förstoring

Fler bilder på temat kan ni hitta här.


Läs även andra bloggares åsikter om foto, ordlös onsdag, fotoutmaning, bild, tema, i oändlighet, skärgård, natur, vacker, hav, familj, barn, kärlek

Irriterande samtal

I natt vaknade jag och Pappersgubben med ett ryck av att hemtelefonen ringde. Pappersgubben sprang snabbt ned för att svara. Jag kollade på klockan - 00:56. Insåg att om någon ringer så här sent, har det hänt något. Tusen tankar hann rusa genom skallen, medan jag tog på mig morgonrocken och gick ned till Pappersgubben. Har det hänt något med någon i stora familjen? Är någon på sjukhus? Etc...

Vem det var? Någon idiot som ringt fel - klockan 00:56 en vardagsnatt!!!!! *morr*

Fast samtidigt är jag ju glad och lättad över att det inte var något allvarligt som hänt förstås!


Läs även andra bloggares åsikter om irriterad, telefon, familj, natt, telefonsamtal

Tisdagstema: platt

Lite sent kommer här min tolkning av veckans tisdagstema, som är platt. Det här är ett silversmycke jag tillverkade själv till min vän på hennes möhippa. Vi fick prova på silversmide, och alla tjejer gjorde en varsin berlock, som sedan sattes ihop till ett armband som den blivande bruden fick. Visst är det ett fint minne?

Som alltid kan du klicka på bilden för att se en förstoring

Vill du se fler bidrag från veckans tema? Klicka då här.


Läs även andra bloggares åsikter om tisdagstema, platt, tema, fotoutmaning, bild, smycke, silver, smide, möhippa, minne

Bokat!

Nu har jag äntligen lyckats komma till skott och boka en fotosession med mig, magen, Skruttan, Pappersgubben och en fotograf. Jag ville så gärna ta ett sådant där vackert gravidfoto, när jag var gravid med Skruttan. Men det bidde liksom aldrig av. Eftersom det här antagligen är sista gången jag är gravid, bestämde jag mig för att jag ska få till en fotografering den här gången.

Jag har hittat en fotograf, som verkar toppentrevlig, och nu har vi bokat datum. Hon kommer att fota mig och magen i hennes studio, då man har möjlighet att leka lite mer med bakgrunder etc. Sedan kommer hon också att ta några kort med hela familjen tillsammans. Min tanke är nämligen att jag ska få ihop några riktigt snygga/vackra och stilrena foton, som jag sedan kan framkalla fotona i svartvitt på canvas och sätta upp i sovrummet.

Jag tycker att det är vackert med en gravid kvinnokropp i svartvitt. Och man behöver ju faktiskt inte avslöja "allt", utan kan göra fotona riktigt vackra och "rumsrena". Och även om man inte känner sig som den vackraste flodhästen just nu, så kan även Photoshop göra underverk


Läs även andra bloggares åsikter om gravid, graviditet, fotograf, foto, mage, familj, barn, tavla, flodhäst, vacker